PRODUKT

Vad är då en PRODUKT?
En PRODUKT är resultatet av meningsfulla ansträngningar.

Exempel: En mobiltelefon, en tegelsten, tjänsten matlagning.
        

Produkter kan vara:
*     Dyra eller billiga
*     Tekniskt komplicerade eller "enkla"
*     Varor (konkreta tingestar) eller en tjänster
*     Resurser

När man är på jobbet framställer man - eller förväntas i alla fall framställa - produkter av ett eller annat slag.
Jag har ibland ställt frågan: "Vad gör ni på det här företaget?"
och får t ex svaret: "Vi framställer högteknologiska produkter".
"Jaha" - säger jag då - "men vad gör ni om dagarna?"
"Högteknologiska produkter" blir åter svaret.
Då frågar jag personalchefen om dom har gjor någon attitydmätning eller liknande.
"Jodå" säger personalchefen " jag kan visa resultatet".
Då visar det sig att de anställda uppger att:
*     10% av tiden sitter dom i möten varav en hel del är ointressanta
*     20% av tiden läser eller skickar dom mail
*     15% av tiden läser dom tekniska artiklar eller annat som är värdefullt för deras jobb
*     o s v
Jovisst - allt detta bidrar till att kunden ska bli nöjd, att säkra kvaliteten, men är det särskilt högteknologiskt?
I själva verket är det så att kvalitetstänkandet är och måste vara involverat i alla arbetsuppgifter - det dagliga arbetet. Det är inget man bara tar fram vid vissa tidpunkter.
Detaljerna tillsammans utgör tillvaron. 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ORGANISATION

En ORGANISATION är "något man har för att få människor att göra sådant som dom egentligen inte vill göra"!
Alla företag - all verksamhet - har en organisation och den beskrivs oftast visuellt i ett ett organisations-schema.
Chefer älskar organisationsschemor för deras namn får stå överst.

Följande konventioner är vanliga för organisations-schemor:

Alla ska inte göra allting - det blir inte bra då har det visat sig - utan man delar upp organisationen efter kompetens så att var och en får göra det han eller hon är bäst på att göra.
Man ska göra det man är bra på - det blir dessutom roligast då.

Men organisations-schemat beskriver inte vilken verksamhet som pågår:
-   Var finns produkterna?
-   Hur ser materialflödet ut?
-   Var är kunden?
 Istället bör man tala om företagets processer.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

PROCESS

PROCESS -SYN PÅ VERKSAMHETEN

Ytterligare ett exempel på process från en helt annan del av samhället.
Utbildningsprocessen skapar också mervärde: En utbildad, kunnig person anses värdefullare än en okunnig (eller hur!?)

Notera nu att all verksamhet för att framstå som meningsfull måste ha en kund, någon som är villig att betala för produkten. Vem är kund, ägare; anställd, materialleverantör etc till respektive process ovan?
Läs mera om verksamhetens intressenter,  Maslows behovsstege och  Lärandets fyra steg.
 

Först bara ett par kommentarer till begreppet "kund" i utbildningsprocessen.
Ur Sv Dagbladet ledare 050521:   "... Sänkt skatt på arbete så att det lönar sig att söka jobb och skaffa utbildning. Koncentration på kunskaper i skolan så att den som går ut på arbetsmarknaden är attraktiv att anställa. …"
En fara med att se eleven som kund hittar vi också lätt i det amerikanska universitetssystemet där elevstyrt kursinnehåll visserligen ger intresserade och studiemotiverade elever men vars kunskaper inte säkert leder samhällsutvecklingen i en ur alla aspekter, t ex långsiktiga miljöaspekter, önskvärd riktning.
Som sagt: Vem är kund i utbildningsprocessen?
I alla andra sammanhang är det den som betalar för produkten som är kunden. Här skulle det alltså vara "kunnig person" men är det isället inte den som anställer och är villig att betala för den kunniga personen, t ex en industri eller en institution, som är kund. Det är knappast personen själv. Jämför Maslows behovsstege där översta steget är självförverkligande, t ex kunskap för dess eget värde.

Abraham Maslow
(1908 - 1970)

Exempel:

Kunskap för dess eget värde
Social status, fin bil
Social gemenskap, grupptillhörighet
Trygghet även för morgondagen
Mat för dagen, ren luft

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

INTRESSENTER

"Ingen som inte får vara med och bestämma är i längden intresserad"

Intressenter i ett företag eller en verksamhet är:
-     Ägarna
-     De anställda
-     Kunderna
-     Andra intressenter (t ex materialleverantörer)
-     Samhället (t ex via lagstiftning)

Det är intressenterna som slutgiltigt bestämmer om
VAD (produkten) företaget skall göra och
HUR (kvaliteten) det skall göras.

KVALITETSSYSTEM

Ett kvalitetssystem består av flera element som alla hänger samman.
Kvalitetsprodukter uppstår inte av sig självt - kvalitet i slutprodukten kräver kvalitet i verksamheten – verksamheten måste vara ”styrd”.
Det handlar om att skapaett system för kvalitet - i företaget - i hela verksamheten.

Det här har jag hittat någonstans:
"Ladies and gentlemen.
To achieve an ISO certificate is just a token of a company’s dignity regarding quality.
What’s important is to create a management system, or a quality system, that gives to the organization an ability to satisfy its stakeholders: Customers, owners, employees, partners and society. To crate such ability is not made from one day to the other. It’s not as easy as just to decide “we are now a company committed to quality”. What’s most important is to create a “Learning organization”, to create a system and ability to learn from mistakes as well as to apply best practices."
 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

VISION - UPPDRAG - MÅL

Den som startar ett företag har - eller bör I alla fall ha - en affärsidé - en VISION – en dröm om vad det är man vill åstadkomma med verksamheten. "Vi ser ett framtida fredens samhälle och där vi får leverera alla rosorna" för att travestera på hur ett stort känt svenskt företag formulerat sin vision.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

MÅL

En språklig anmärkning:: Det finns tre olika engelska ord som på svenska översätts med "mål" (förutom mål mat):
-   Goal                  är sådant fotbollsspelare gör och skidåkare åker in i
-   Target                är sådant som en skytt eller en kanon siktar på
-   Objektive           är sådant som man i t ex en organisation långsiktigt strävar mot

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

MÅLSÄTTNING

Det krävs att satta och antagna mål är:
-     Passande   samband till affärsplaner och utveckling
-     Rimliga      realistiska, vara möjliga att nå,inte några utopier
-     Kända        alla som förväntas bidra skall vetavilka målen är, vartåt man strävar
-     Mätbara    ingen tvekan skall i efterhand råda om vi nått målet eller ej, inklusive tidsgräns
-     Tydliga      för att undvika missförstånd
Ej mätbara mål är meningslösa! 

Målstyrd verksamhet - Management by objectives

Mål är inte ordrar -  de är åtaganden
-   Som student sa jag: Den här termeinen ska jag klara fyra tentor
-   På jobbet sa jag: Jag måste skriva den där rapporten den här veckan
-   Som familjefar sa jag: Vi sätter av 500:- kr i månaden så kan vi åka till Tyskland på semestern
Målen var åtaganden alltså - inter ordrar 

Mål är inte ödet - de är riktningen
Utfallen blev (kanske):
-   Som student: Tre klarade tentor - OK 75% åt rätt håll - bra så långt
-   På jobbet: Rapporten blev klar på fredagkvällen m hj a övertid. Ovett hemma för sen ankomst. Målet nått.
-   Som familjefar: Lyckades satta av 510:- kr - det blev Tyskland och en glass mer än beräknat.
Det vore för enkelt att bara säga att ödet avgjorde måluppfyllelsen. Kanske var det lite tur - men det mesta var ambition och självdiciplin, jag satte press på mig själv.
Samanfattningsvis: Måluppfyllelser som pekade åt rätt håll och stärkte självkänslan. Dags för nya utmaningar.
 

Inom företagsvärlden sätter man gärna mål för verksamheter - såväl för enheter (t ex avdelningar, marknadssegment, dotterföretag) som för enskilda befattningshavare. För enheter gör man gärna en budget mot vilket man kan mäta utfallet. För personer/anställda fastställer man ofta målen för den kommande perioden under ett utvecklingssamtal. I alla lägen är det sedan chefens sak att följa upp i vad mån målen har nåtts (mätbarhet krävs) och utdela belöningar i en eller annan form: Bonus, du får behålla jobbet, o s v. Detta kallas för målstyrd versamhet (eng.: Management by Objectives) och har visat sig vara en mycket effektiv ledningsmetod.
De mål som man sätter skall innehålla ett moment av "utmaning", mål som man når utan ansträngning är inga verkliga mål.

STRATEGI

STRATEGI (litt. "krigsledningskonst") .. är ”valt/valda tillvägagångssätt”(bland flera möjliga) för att nå ett mål. Olika personer/organisationer kan välja olika strategi för att nå samma mål.

POLICY och GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR

POLICY = “rättesnöre för enhetens handlande”.

Policy, på principer grundat handlande, företagskultur, är det rättstänkande etcsom företagsledningen fastställer skall gälla i företaget och för affärerna. Policy blir ett ”filter” som begränsar handlingsfrihetennär man väljer strategi och utarbetar t ex en plan. "...nån' djävla ordning måste det vara inom ett parti .." som Hermansson sa'.

GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR är ofta deviser av typen "tålamod med kunder" och liknande

Läs mera om planer och program

VERKSAMHET

Verksamheten drivs kontinuerligt - som ett roterande hjul.

Input är planer och program

Arbetet utförs

Resultatet mäts och utvärderas

Planer och program uppdateras

Samtidigt införes förbättringar som baseras på mätningarna

I mitten på figuren syns "förbättringshjulet".
Bokstäverna står för: P = Plan (planera); D = Do (göra); C = Check (kontrollera); A = Act (införa)
(notera att det engelska ordet "control" betyder "styra",  inte "kontrollera")

Vi ser nu hur allt hänger ihop i en styrd verksamhet - från vision till resultat.
Vissa element uppdateras kontinuerligt, t ex produktionsplaner, medan andra delar, som t ex strategi, sällan ändras.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

FAKTAINSAMLING

.

FAKTAINSAMLING
Beslut skall bygga på fakta
*   Det gäller att göra det viktiga mätbart - inte det mätbara viktigt
*   Skilj mellan fakta och subjektiv uppfattning

Exempel:
SUBJEKTIV UPPFATTNING

FAKTA

*   Idag var frukten dyr på torget

*   Idag kostade tomatrerna 14:- kr kilot på toget

*   Det var varmt igår

*   Igår var det 28 grader i skuggan

*   Vi behöver fler anställda

*   Vi måste anstääla ytterligare två säljare av skärbräden

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

PRODUKTIVITET - EFFEKTIVITET - BENCHMARKING

Produktivitet (eng. productivity) är vad man får ut (resultat) i förhållande vad man stoppar in (uppoffringar)

Stoppar man i en process in 400 kg järn, 500 kWh energi och 14 mantimmar och sedan får ut 2000 tvåtumspik - ja då kan man lätt räkna ut produktiviteten. Enklast blir det om man räknar om allt till kronor: kr/kg järn, kr/kWh, kr/tim och kr/spik.
Ett annat sätt att definiera "produktivitet" är som "förädlingsvärde per anställd", jämför förädlingsvärde ovan under processer. Exempel:
1:   En bondgård producerar X ton vete per år, produktiviteten per anställt blir då ... ton/årsanställd
2:   En arbetsförmedlare förmedlar ett jobb var fjortonde dag, produktiviten är alltså ... jobb/årsanställd, osv.
Om sorten på in- och output i ekvationen ovan är lika talar om verkningsgrad (eng. efficiency) som mäts i procent. Notera att vekningsgraden aldrig kan bli större än 100% (utom för värmepumpar och liknande).

Effektivitet (eng. effeciveness), att vara effektiv, är betydligt svårare att bestämma.
Två man som gräver två diken på två dagar - är dom effektivare än tre man som gräver tre diken på tre dagar?
Eller  exemplet med spik ovan - är det en effektiv process? Det är omöjligt att avgöra utan att känna till förutsättningarna. Effektiviteten kan också bedömmas ur olika aspekter, en process som är mera energisnål än en annan, miljöförstörande o s v. Och kan ett hälsofarligt arbete vara effektivt i längden ? (Fjäderfäuppfödning i stordrift som kan leda till pandemi för att ta ett aktuellt exempel) För att avgöra om en viss process är effektiv måste man jämföra den med (minst) ytterligare en (jämförbar) process. Att just räkna om allt till kronor möjliggör sådana jämförelser. Men visst ropar många "usch" och "fy" när man börjar tala om att effektivisera vård och omsorg och att då använda kostnaden som jämförelsetal. 
Språket ställer till en del förtret med orden produktivitet resp effektivitet. Man blandar dels med de engelska uttrycken och dels med andra svenska ord som t ex effekt (motorneffekt 200 kW). Produktivitet går enkelt att mäta men att avgöra om en process är effektiv eller inte ofta blir en ren bedömningsfråga.
 

Om man vill förbättra sin process gör man ofta något som heter BENCHMARKING. Enkelt uttryckt är benchmarking en metod att lära av goda förebilder i syfte att uppnå egna förbättringar. Man går helt enkelt ut till andra företag och jämför sin egen metod med hur andra som anses duktiga bär sig åt för att utföra samma eller liknande arbetsuppgifter.
Har man besvär med att få ut sina varor i tid så jämför med en bagare - han kan aldrig leverera sina bullar ens en dag för sent. Och har man besvär med fakturahanteringen så jämför för all del med ett postorderföretag - dom hanterar tusentals per vecka. Och stockar det sig kassorna så åk till Ullared och se hur dom har löst problemet med många kunder på en gång! 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ARBETE

Varför arbetar människor?
Det kan tyckas som en alltför trivial fråga för att överhuvud taget ställas men den är ändå fullt berättigad, kanske ställs den till och med för sällan. Varför arbetar människor?
På en chefskurs där jag deltog ställdes frågan och vi fick som grupparbete diskutera frågan och sedan presentera vad vi trodde var rimliga svar. Vi skulle också prioritera alternativen. fundera själv på svaret innan du läser vidare.
Det finns (många) vetenskapliga undersökningar som anger svaret - och svaret är entydigt.
Människor arbetar för att försörja sig!
För att försörja sig och ingenting annat är till 90 - 95% det rätta svaret. Det finns några som hävdar andra huvudorsaker: Intressanta uppgifter, för att fördiva tiden, känna att man uträttar något, jag har sån'  brinnande energi,  o s v. Men ser vi till den stora massan av medborgare - alla tusentals människor som dag efter dag går till jobbet och med olika entusiasm knegar vidare - så är svaret ett enda: För att försörja sig.
I svaret ligger också en annan slutsats: Kan man försörja sig på annat sätt än genom arbete så väljer man det. Kan man försörja sig t ex genom att spekulera på börsen, spela på travet, genom att låta andra knega och betala ens uppehälle - ja då väljer den absoluta majoriteten det. Så enkelt är det. Men detta är naturligtvis inte politiskt gångbart att säga. Vi (svenskar m fl) har fått lära oss att arbeta, att göra rätt för oss, att inte ligga andra (samhället) till last, att vi senare i alla fall kommer att få glädje av våra ansträngningar, o s v. I Sverige är det idag möjligt att försöja sig på välfärdssystemet - att leva på bidrag. Många väljer också det alternativet - fast det får man nästan inte säga.
 

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

FÖRBÄTTRINGSARBETE

Vad som bland annat kännetecknar ett effektivt arbetande företag är att det bedrivs ett systematiskt och kontinuerligt förbättringsarbete.
Förslag till förbättringar kan komma från olika håll, genom förslagsverksamhet, från ledningen, från kunder o s v. "Förbättringsförslag” från kund kallas/uppfattas vanligen som ”Customer complaint”.
Men förslag till förbättringar framkommer även vid kvalitetsrevisioner, såväl interna som externa. Ofta upplevs en tilldelad avvikelse eller en observation som något negativt av den som revideras, men i själva verket får man vid revisionen hjälp att identifiera områden där förbättring är nödvändig. Utan att uppfylla de krav som ställs i t ex den internationella standarden ISO 9000 kan ett företag inte räkna sig som effektivt.
Att ta hand om och ta tillvara de förslag till förbättringar som framkommer och sedan genomdriva de lämpligaste förslagen är en viktig del av ledningens ansvar, vilket särskilt gäller om man inte uppfyller ställda  minimikrav. Denna del av ledningens arbete, att bedriva systematiskt förbättringsarbete, prioriteras högt i ISO-standarden. Idén med certifiering är att företag som inte uppfyller minimikraven enligt standarden heller inte förtjänar att vara certifierade som ”kvalitetsföretag”. Förbättringsarbete skall ske kontinuerligt, inte som brandkårsutryckning några veckor före en extern revision.
 

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

FÖRÄNDRINGSPROCESS

"Människor är motståndare till förändringar"
Alltid när förändringar kommer på tal så radas argumenten upp mot förändringen, det må vara att byta ut räknestickan mot bordskalkylator eller att införa trängselavgifter i Stockholm.

          MÄNNISKOR I EN FÖRÄNDRINGSPROCESS

Positiv inställning:
Förändring = Utmaning
Siktar mot framtiden
Ser möjlighete
Kan överse med fel
Lär av misstagen
Vill bidra
Håller sig informerad
Startar själv
Fortsätter jobba
Stöttar gärna andra
Gläds åt andras framgång
Tar svårigheter med en klackspark
 Vill ha påersonlig återmatning

Negativ inställning:
Förändring = Hot
Tänker på "gamla goda dar"
Ser svårigheter
Letar efter fel
Inget är bra
Vill bara ha
Spekulerar
"Jag vill inte vara vägvisare"
Väntar ut ovädret
Ingen annan får lyckas bättre
Skrattar i smyg åt andras misstag
"Det är inget att skratta åt"
Ser all kritik som negativ

.

Här följer en lista med vanliga argument mot förändringar.
Jag fick den på en kurs i produktionsteknik jag gick hösten 1974 - och argumenten var gamla redan då:
-     Vi har redan provat det
-     Det blir för dyrt
-     Det går inte
-     Vi saknar utrustning för det
-     Vi förstår inte vad dom menar
-     Dom förstår inte hur arbetet måste gå till
-     Det var bättre förr
-     Vi har alltid gjort på det nuvarande sättet och det har gått bra
-     En ny metod skulle skapa kaos här
-     Dom vet inte vad dom pratar om
-     Jag tror inte på förslaget
-     Vi har inte tid med sådant där - vi måste sköta vårt dagliga jobb
-     Jag känner på mig att det inte blir bra
-     Vi måste göra färdigt det här först
-     Det strider ju mot vår policy
-     Förslaget verkar inte genomtänkt
-     Det dummaste jag hört
-     Det där verkar vara påhittat av någon som inte känner till de verkliga förhållandena
-     Hur blir det då med min lön 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

GÖRA  -  ÅSTADKOMMA

Skilj för all del mellan ATT GÖRA och ATT ÅSTADKOMMA.
Det är resultatet som räknas - vad man åstadkommer  - inte hur många timmar eller dagar man lagt ner på att få fram en sak. Man måste också inse att det finns olika sätt (jfr strategi) att nå fram till resultatet.
"Det finns många sätt att flå en katt på" sa en en gång en chef till mig när jag hävdade att bara mitt förslag var värt att genomföra. Det stämde till eftertanke. Ta inte död på andras kreativitet genom att fördömma - når man det önskade resultatet så är det OK - även om mitt eget förslag "naturligtvis varit bättre". Men risken är då att dom andra tröttnar och  ---  att jag också för göra allt själv i fortsättningen.

Ett litet räkneexempel får belysa vad jag menar:
På en avdelning jobbar en chef och nio underlydande.

Metod A:

Chefen tänker och bestämmer - dom andra utför - lite motvilligt men arbetet blir gjort
Chefen får jobba häcken av sig - produktivitet 120%
Dom andra anses lite motvilliga - dom jobbar bara 70%

Metod B:

Chefen går omkring och snackar, peppar dom andra, manar fram och tar vara på deras ideer
Chefen anses lite lat - han jobbar bara 80%
Dom andra jobbar också 80%

Beräkning för jämförelse:

1 x 1,20 + 9 x 0,7 = 7,5

10 x 0,8 = 8,0

Som sagt - det är resultatet som räknas.

Som avslutning på detta avsnitt citerar jag också en av prof. Parkinsons lagar:
"Ett arbete tar så lång tid att utföra som står till förfogande för att utföra det"
Har man en hel dag på sig att skriva ett vykort - så tar det också en hel dag att skriva det.

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

INSTRUKTION  -  RUTIN

.

*     En INSTRUKTION är en beskrivning av en följd av sammanhörande aktiviteter som utförs av en och
       samma person eller en grupp av personer vid ett och samma tillfälle.
*    En RUTIN är en beskrivning av en följd av sammanhörande aktiviteter där flera kunskapsområden –
      personer, avdelningar eller befogenhetsnivåer – är involverade.
 

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ISO 9000

.

 ISO 9000 är en internationell kvalitetsstandard som i sin grundidé bara säger att:
-    Tala om vad du ska göra
-    Gör det du har sagt att du ska göra
-    Var alltid beredd att visa (bevisa) att du verkligen har gjort det du sa att du skulle göra
Därigenom gör man uppenbart att verksamheten är styrd och under kontroll. Detta skapar tilltro bland intressenterna.
Sannolikt kommer kundtillfredsställelse och lönsamhet att öka - men att bli certifierad (enligt t ex ISO9000) innebär inte med automatik att verksamheten blir lönsam.
 

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

KOMMUNIKATION

.

(lat. "göra gemensamt". Här avses t ex verbal kommunikation, inte järnvägar och liknande)
Syftet med kommunikation är att någon vill påverka någon annan i tanke eller handling i en viss riktning.
 

Kommunikation är "utsändande och mottagande av meningsfulla budskap"
Obs 1:    Information är inte kommunikation (jämför "utbud" och "anbud" inom handelsrätten)
Obs 2:    Kommunikation sker alltid på sändarens ansvar (så är också lagstiftningen).
               Den som vill föra fram ett budskap kan aldrig säga: "Dom dumma djäklarna förstår ju inte vad jag
               säger". Sändaren är i alla lägen 100% ansvarig att kommunikationen fungerar.

Vi kan identifiera följande steg/element i effektiv kommunikation?
1.    Sändaren tänker efter vad som vill framföras
2.    Formulerar budskapet
3.    Väljer media (tal, skrivt, etc)
4.    Sänder budskapet
5.    Budskapet mottas av mottgaren
6.    Mottagaren analyserar och tolkar budskapet (han kan bara höra vad som sägs, hur det sägs, läsa vad
       som skrivits, o s v - inte vad sändaren avsåg eller hade tänkt sig att säga eller skriva)
7.    Mottageren formulerar ett svar
8.    Väljer media för svaret
9.     Sänder svaret
10.   Sändaren mottar svaret

Det finns många hinder för att kommunikationen ska fungera tillfredsställande:
Dels finns det s k "interna hinder", t ex: Ålder, kön; tidigare refarenheter, kultur, fördommar, partiskhet, ordval, motivation, behov, personlig läggning, agg, status.
Dels "externa hinder" i form av t ex: Rumsliga förhållanden som akustik m m, tekniska hinder, temperatur, geografiskt avstånd, utseende, andra yttre störningar, m m
 

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

LOGISTIK

.

 Logistik betyder "läran om rationella flöden"

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

LÄRANDETS FYRA STEG

.

Det värsta är nog när man inte ens är medveten om hur lite man vet. Då är det lätt att göra bort sig.
Det kan uttryckas i följande bild över olika nivåer av "kunnighet".  
 

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

TID

Det finns åtminstone tre välkända uttryck som handlar om tid:
1.     Tid är pengar
2.     Jag har inte tid
3.     I evighet - amen
 

Tid är pengar
Pengar är något konstigt - i sig självt är dom värdelösa - det är vad man kan göra med dom som är det viktiga.
Om nu tid är pengar - är det då detsamma med tiden? Visst är det hur man använder tiden, sin egen enda tid, som är det viktiga. Är det kanske så att vi är så ivriga att tjäna mycket pengar att vi utsätter oss själva för ett meningslöst jäktande? Genom att köra med 2 km/tim högre medelhastighet till jobbet sparar man ... 2 minuter kanske. Vadå sparar - kan man spara tid? Spara för att använda senare eller vadå? Ingen tror väl at man förlänger livet med 2 minuter bara för att man kör om bilen framför.

En vis indianhövding vid namn ... (glömt) sade för länge sedan:
"Först när det sista villebrådet är nedlagt, först när den sista fisken är uppdragen ur sjön,  ja först när det sista trädet i skogen är fällt - först då ska den vite mannen förstå att man inte kan äta pengar."

Det stämmer till eftertanke - eller hur?
 

Jag har inte tid
Här vill jag bara citera vad Bodil Jönsson skriver i sin bok "Tio tankar om tid":
"Ett människoliv i Sverige varar i genomsnitt 30 000 dygn. Det är de som är vårt kapita, vår individuella förmögenhet. Därför är det inte rimligt, inte ens riktigt människovärdigt, att acceptera att tiden gjorts till en upplevd bristvara."
Just det - alla har exakt 24 timmar per dygn all leva. Den som har något annat kan väl  vara snäll och skicka ett mail till mig och tala om det.
 

I evighet ...
Det har nu gått kanske tjugo miljarder år sedan big bang - den där stjärnsmällen då universum skapades ni vet.
Vi befinner oss bara i början av det materiella universums livstid säger vetenskapsmännen (t ex Harlow Shapley i boken "Världsrymden och vi"som jag läste redan 1959), universum fortsätter att expandera och kosmos totala undergång ter sig mycket mycket avlägsen.
Och om jag är riktigt snäll och god och rättskaffens så kan jag kanske få komma till Paradiset och leva där i evighet. Evighet .... hur länge är det? Bara jag inte tröttnar efter 10 000 år så där ... eller kanske redan efter ...
 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

PLANER - PROGRAM - PROJEKT

.

PLAN

En plan är t ex ett konkret schema, t ex en marknadsplan, utvecklingplan, förbättringsplan, etc, som inkluderar beskrivningar på:
-    Metod eller procedur
-    Nödvändiga och tillgängliga resurser
-    Tidtabell
-    Kostnader
-    Förväntat resultat, påverkan, konsekvens
-    Ansvarig enhet/person

Program

Är en sekvens av planer som passar in i varandra och tillsammans avser att nå ett gemensamt mål.

Projekt

Ett tidsbegränsat åtagande med tydliga mål och som:
-    Oftast är namngivet, t ex T50
-    Är tidsbegränsat
-    Har en egen budget

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

UNDERHÅLLNING

.

UNDERHÅLLNING ÄR DE FANTASILÖSAS TIDSFÖRDRIV

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ROLIGT

.

Man ska göra det man är bra på att på att göra - då får man mera uppskattning för att man gör ett bra jobb.
Och får man uppskattning så blir det mycket roligare att göra det. Dessutom blir oftast resultatet bättre när man gör sådant som man är bra på än när man gör sådant som man inte kan. Det är då man kan börja tala om kvalitet och självförverkligande.
 

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .